Energideklaration

Från och med den 1 januari 2009 ska alla småhus som säljs, och som ägs av brukaren, ha en energideklaration.
I lagen och förordningen om energideklaration för byggnader kan du läsa om vilka byggnader som berörs. Här följer en förenkling av lagtexten. Boverket kan bara tolka lagen generellt. Det är kommunen som har tillsynsansvaret och därför de som gör den slutgiltiga tolkningen.

Följande byggnader berörs av energideklarationen:

• Specialbyggnader över 1000 kvm, som till exempel simhallar, bibliotek, skolor och vårdbyggnader, ska alltid ha en giltig energideklaration. Det framgår av taxeringsbeviset om byggnaden är en specialbyggnad. I fastighetstaxeringslagen finns en lista över vilka byggnader som är specialbyggnader (se länk till höger).
•  Byggnader med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler, som hyrs ut ska alltid ha en energideklaration. Under denna kategori finns även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt. När det gäller bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som ska se till att det finns en energideklaration.
• Byggnader som säljs ska ha en godkänd energideklaration senast vid försäljningstillfället. Om kontraktet är upprättat före 1 jan 2009 behövs enligt Boverkets tolkning ingen energideklaration vid försäljningen.
• Nya byggnader ska energideklareras  (två år efter det att byggnaden har tagits i bruk, dock inte senare än två år efter slutbevis). Om bygganmälan gjorts före 1 januari 2009 behöver byggnaden inte energideklareras på grund av att det är en nybyggnad.  OBS!  Däremot kan man vara tvungen att energideklarera byggnaden för att den hyrs ut, säljs eller är en specialbyggnad.

Även om byggnaden inte tillhör ovan nämnda kategorier eller om byggnaden tillhör undantagen nedan kan den behöva besikta sitt kylsystem. Om byggnaden har eldriven komfortkyla (nominell kyleffekt större än 12 kW) ska systemet genomgå en besiktning.

Energideklarationens giltighet

En energideklaration gäller i tio år.

Följande byggnader är undantagna

• Byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet.
• Industrianläggningar och verkstäder
• Fritidshus med högst två bostäder
• Tillfälliga byggnader som avses att användas i högst två år
• Ekonomibyggnader inom skogs- och jordbruksnäring
• Fristående byggnader mindre än 50 kvm
• Hemliga byggnader, till exempel försvarsbyggnader
• Byggnader som är byggnadsminnen enligt kulturminneslagen eller förordninen om statliga byggnadsminnen eller är särskilt värdefulla (enl. Plan och bygglagen 3 kap 12§) om åtgärdsförslag inte kan lämnas.
• Hus med nyttjanderätt där:

1. Upplåtelsen är tillfällig eller en liten del av byggnaden så att energianvändningen påverkas obetydligt
2. Sker mellan företag i samma koncern
3. Sker genom arrende och byggnaden inte används som bostad åt arrendatorn

• En och tvåbostadshus med nyttjanderätt om upplåtelsen sker:

1. På grund av ägarens arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom med mera
2.  Genom testamente
3. Till närstående eller någon som redan disponerar byggnaden

• Vid försäljning av byggnad:

1. Mellan företag inom samma koncern
2. Expropriation eller inlösen
3. Konkursbo eller exekutivt förfarande 
4. Närstående eller någon som redan disponerar byggnaden